Hur låter olika språk

Det svenska språket kan låta på många olika sätt. Vi förklarar vad språklig variation innebär och vad en dialekt, sociolekt och kronolekt faktiskt är. Hur kommer det sig att vi alla pratar så olika även om vi pratar svenska? Vilka faktorer påverkar vårt sätt att prata? Medverkar gör Farnaz Arbabi, Lotta Ederth, Fredrik Lindström och Lena Lind Palicki.

Ämnesord:

Dialekter, Sociolekter, Språkvariation, Språkvetenskap, Svenska språket

Produktionsår

2024

Tillgänglig till

30 juni 2028

Talat språk

Svenska

Undertexter

Svenska

Medverkande

Farnaz Arbabi, Lotta Ederth, Fredrik Lindström, Lena Lind Palicki

Serien är kopplad till ämnet svenska på gymnasiet och fungerar som såväl introduktion som sammanfattning av olika kursmoment. Syftet är att komplettera undervisningssituationen med bilder, sammanhang och konkreta exempel. Varje avsnitt avslutas med en tydlig sammanfattning, för att underlätta för elever som studerar på egen hand.

Utbildningsnivå:

Gymnasies

•

Därför låter världens språk så olika

Vår anatomi har förändrats genom historien. Det har lett till att våra språk också har ändrat karaktär. Små skillnader mellan talare kan dessutom förstärkas när språket överförs från vuxen till barn. De här faktorerna kan förklara varför språk låter så olika.

Lingvister vid Max Planck-institutet i Nederländerna skannade in gommar från över hundra personer, och matade in bilderna i datormodeller av talorgan. Med så kallad maskininlärning fick modellerna sedan träna på att artikulera vanliga vokaler, som a, e och o. Därefter fick varje modell lära ut vokalerna till ytterligare en generation, som i sin tur undervisade ännu en, och så vidare – ner till femtio generationer. De små anatomiska skillnaderna påverkade hur vokalerna lät, och när språkljuden färdades mellan generationerna blev skillnaderna större och större, till dess att de kunde klassificeras som olika dialekter – eller olika språk.

•

I alla språk förekommer det onomatopoetiska ord, men på grund av att orden anpassas enligt språkets fonologi och lingvistiska system kan ord som beskriver samma företeelse vara väldigt olika i olika språk. Detta gäller även för djurlätena. Dessutom kan djurlätena variera mellan olika språk på grund av att det är fråga om olika underarter av djuren som finns i de olika länderna där språken talas. Till exempel är de fågelarter som finns i Finland helt andra än de som finns i Kina, och därför låter de också olika. Även inom ett och samma språk kan ett djur ha flera olika läten, och sättet att stava lätet på kan variera.

För denna artikel har jag samlat djurläten från några olika språk (de nordiska språken samt finska, engelska, tyska, franska och spanska) för att kunna jämföra dem och se vilka likheter och skillnader det finns. I fall där det har funnits flera olika läten för ett visst djur i ett språk har jag inkluderat de vanligaste varianterna av lätena.

Det djur vars läte variera