Hur mäta attityder

Attitydundersökningar

Om du vill förstå varför!

En attitydundersökning är en metod för att mäta och analysera människors åsikter, attityder och känslor gentemot olika ämnen, frågor eller fenomen. Dessa undersökningar utförs vanligtvis genom enkäter, intervjuer ibland kombinerat med observationer och syftar till att samla in data om hur människor tänker och känner kring specifika ämnen.

Attitydundersökningar är ett samlingsbegrepp på metoder där man frågar snarare än observerar vad som händer. Kundnöjdhetsmätningar, NPS, Varumärkesundersökningar är alla en form av attitydmätningar. Många anser att med all data som finns tillgänglig så behöver vi inte längre attitydundersökningar, ”Det finns ju verklig försäljnings eller beteendedata att skaffa”. Försäljnings och beteendeundersökningar är bra, men attitydundersökningar hjälper oss att förstå varför försäljning eller beteende förändras.

Attitydundersökningar är användbara av flera skäl:

1. Mätning av opinion: De ger insikt i a

   •

   Skapa den ultimata pulsundersökningen – hur många svarsalternativ ska du ha?

   Ett viktigt beslut du behöver ta när du skapar en undersökning är hur många betyg som ska finnas med i din svarsskala. Och detta kan faktiskt vara avgörande för trovärdigheten i dina resultat. Vi tog hjälp av forskaren Leif Denti för att reda ut hur många svarsalternativ som ger det bästa resultatet.
   

   Har du testat att skapa och skicka ut en undersökning bland dina medarbetare? Då har du säkert stött på utmaningen att välja hur många svarsalternativ deltagarna ska få längs en skala. Vissa undersökningar använder emojies som du får dra längs en skala, och i andra undersökningar får du sätta ett betyg som rör sig mellan “stämmer helt” och “stämmer inte alls”.
   

   Men hur många svarsalternativ bör man ha?
   

   Likertskalan är en smart lösning - men vad är det?
   

   Det innebär helt enkelt att du har fem eller sju olika svarsalternativ, eller negativa/positiva påståenden, som graderas i en skala. Svaren rör sig

   •

   Jämlikhet – inte bara siffror och statistik

   Jämlikhetsarbetet har gjort stora framsteg i Sverige de senaste decennierna. Men mycket återstår att göra, och även om de flesta företag nog har goda intentioner så går utvecklingen ibland trögt. En av orsakerna till det kan vara att jämlikhet är så svårt att väga, mäta och räkna på.

   Statsvetaren och jämlikhetskonsulten Christina Ahlzén, som driver konsultföretaget Medida, har specialiserat sig på frågan och bland annat utgivit boken Räkna med jämlikhet. Hon menar att jämlikhet är svårt att mäta eftersom det är en fråga om kvalitet snarare än kvantitet.

   – Det är svårt att mäta kvalitet över huvud taget, och jämlikhet är ju en väldigt kvalitativ fråga. Hur ska man mäta det? Som i alla kvalitetsfrågor så han