Hur många sängplatser
•
Nytt riktvärde visar behov av ytterligare 2300 vårdplatser
Om regionerna fortsätter att utveckla organisation och arbetssätt och även arbetet med god och nära vård kan behovet av vårdplatser sannolikt minska förutsatt att kapaciteten möter behoven.
– Riktvärdena kan utgöra ett av flera stöd för regionerna i det arbete som pågår för att minska överbeläggningarna och utlokaliseringen av patienter, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.
De senaste åren har antalet disponibla vårdplatser på sjukhusen minskat kraftigt. Förra året slog även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fast att det råder betydande patientsäkerhetsrisker på många av landets sjukhus till följd av platsbristen.
Ett syfte är att skapa en gemensam bild av behovet
Socialstyrelsen har flera regeringsupp
•
Sverige saknar 2 230 vårdplatser – nu kommer förslagen på åtgärder
Sverige har fortfarande en stor vårdplatsbrist och det behövs ytterligare 2 230 vårdplatser. Det visar Socialstyrelsens rapport »Plats för vård – Förslag till nationell plan för att minska bristen på vårdplatser inom hälso- och sjukvården«.
– Det är sjuksköterskebrist och det även globalt, men vi kan inte för den sakens skull acceptera en vårdplatsbrist. Därför behöver vi arbeta på nya sätt, säger Caroline Kevin, som är utredare på Socialstyrelsen och som arbetat med rapporten.
I rapporten uppdaterar myndigheten sitt riktvärde över hur många vårdplatser som behövs och relaterar det till hur många som verkligen finns. Även om läget har förbättrats något sedan förra året, då det saknades 2 300 vårdplatser, är det fortfarande en mycket problematisk situation. När det gäller Iva-platser saknas det 50 stycken för att uppnå riktvärdet, vilket är 10 färre än förra året.
Exakt hur stor del av vårdplatsbristen
•
Tillgång till vård viktigare än antal vårdplatser
Sverige är av tradition ett sjukhustungt land. Samtidigt har vi i, i en internationell jämförelse, få vårdplatser på sjukhus. De senaste åren har det också skett en succesiv minskning.
De största förändringarna skedde på 90-talet i samband med ÄDEL-reformen 1992 och Psykiatrireformen 1995, då kommunerna blev huvudmän för hälso- och sjukvård.
Men antalet vårdplatser på sjukhusen har fortsatt minska även under 2000-talet. Från 2,8 disponibla vårdplatser per 1000 invånare 2008, till 2,0 i dag. Förklaringarna handlar främst om medicinsk utveckling och bättre samverkan mellan kommuner och regioner.
Medicinsk utveckling och effektivare behandlingar
Både den medicinska utvecklingen och utvecklingen av olika vårdprocesser går snabbt.
Ett tydligt exempel är behandling av hjärtinfarkt och stroke. Tusentals fler liv räddas varje år jämfört med för 20 år sedan och medelvårdtiden för dessa patienter har kortats. Nya läkemedel och behandling