Hur länge lever sjögurkor
•
Första sjögurkorna uppfödda i fångenskap
– Det är ett stort första steg mot att kunna föda upp stora mängder sjögurkor för att sätta ut dem i havet och stärka upp populationer som av olika anledningar har minskat, säger Ellen Schagerström marinbiolog, vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.
Bild
Hon forskar vid Kristineberg marina forskningsstation och förra året lyckades hon fåröda signalgurkor att föröka sig i fångenskap för första gången i Sverige. I år klarade sig dessutom två sjögurkslarver genom alla tre larvstadierna och utvecklades till juveniler, alltså unga sjögurkor.
– Förra året fokuserade vi på det första larvstadiet och undersökte vad de åt och hur mycket de åt. När vi knäckte den biten kunde vi i år optimera det stadiet och då tog de sig hela vägen till juveniler.
Världsunik framgång
Det är världsunikt att en juvenil röd signalsjögurka fötts upp i laboratoriemiljö. Ellen Schagerström lyckades tack vare råd frånandra forsk
•
Sjögurkor
Sjögurkor (Holothuroidea) är en klass i stammen tagghudingar.
De avskiljer sig mest från de typiska tagghudingarnas habitus. De saknar ett fullständigt hudskelett och har istället bara rester av ett sådant i form av små ankare eller skivor. Huden är däremot utrustad med kraftig muskulatur. Kroppens huvudaxel, som går genom mun och analöppning, är starkt förlängd och vid flyttningen parallell med underlaget och inte som hos andra tagghudingar lodrät mot detsamma. På detta sätt har en betydlig rubbning av den radiala symmetrien utbildats. Man kan skilja på en mer eller mindre platt buksida och en mera välvd, ofta mörkare ryggsida. Sugfötterna är ibland ordnade i fem radiala längsrader eller fördelade över hela kroppen. Hos några arter är endast buksidan utrustad med en sugskiva. Hos andra saknas sugfötter fullständigt.
Omkring munöppningen finns en krans av tentakler, som är ihåliga och står i förbindelse med vattenkärlsystemet. Tarmkanalen är längre än huvudaxeln
•
Sjögurkan, havets dammsugare, krattar manegen för koraller och andra känsliga organismer. Men fisket har slagit hårt mot världens sjögurkor – inte heller vår röda variant i Gullmarsfjorden kommer undan. Uppfödda sjögurkor kan vara en räddning – om de bara inte vore så svårflörtade.
Den naturliga överlevnaden från ägg till juvenil är mindre än 1 procent, fler än så överlever inte när de går från frisimmande organism till bottenlevande larv. Och då är inte predationen från fiskar och andra rovdjur i omgivningen inräknad.
Att föda upp sjögurkor kan framstå som ett omöjligt uppdrag, men Ellen Schagerström, forskare i marinbiologi vid Göteborgs universitet, har lyckats – nu gäller det bara att få dem att bli fullvuxna.
– När jag lyckats föda upp dem har de blivit som mest ett par millimeter stora, jag skulle vilja ha 5 centimeter stora sjögurkor att sätta ut, då är förhoppningsvis dödligheten lägre.
Många utmaningar
Ellen Schagerström har intresserat sig för sjögurkor sedan biologis