Hur är nyanlända
•
Hur mår nyanlända barn i Sverige?
Som en del av regeringsuppdraget om Skolbarns hälsovanor 2017/18 genomförde Folkhälsomyndigheten tillsammans med Röda Korsets högskola en kartläggning av nyanlända barns och ungas hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden.
Mer än 2 500 barn och unga i åldrarna 12–18 år från Afghanistan, Irak och Syrien deltog i enkätstudien. Samtliga barn hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och varit mottagna i en kommun i upp till 4 års tid när undersökningen gjordes.
Resultaten från undersökningen presenteras i rapporten: Hur mår nyanlända barn i Sverige? Resultat från en kartläggning av hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland barn från Afghanistan, Irak och Syrien.
Genväg till Publikationer
Film: Resultaten från studien
Av dem som besvarade enkäten
•
Nyanlända med uppehållstillstånd
Mottagandet innebär att ge särskilda stödinsatser till de personer som flyttat till en kommun under de första åren i Sverige. De nyanlända personer som omfattas av mottagandet är flyktingar, skyddsbehövande och personer med tillstånd på grund av synnerliga eller särskilt ömmande omständigheter samt deras anhöriga. Både nyanlända som anvisats kommunen i enlighet med bosättningslagen och nyanlända som bosatt sig i kommunen på egen hand omfattas av mottagandet.
Anvisning för bosättning
Migrationsverket är den myndighet som anvisar kommuner att ta emot nyanlända personer för bosättning. Hur bosättningen ska gå till beskrivs i bosättningslagen och bosättningsförordningen. Länsstyrelserna beslutar varje år om fördelningen inom länet.
Bosättningslagen omfattar nyanlända personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen samt deras anhöriga. Anvisningar till kommunern
•
Kakor på scb.se
Närmare 70 000 flyktingar och anhöriga till flyktingar mottogs i en kommun under 2016. Av dessa bodde 68 procent kvar i samma kommun i slutet av 2019. Det framgår i rapporten ”Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige”, som statistikmyndigheten SCB publicerar i dag. I den ges en beskrivande bild av hur kommunmottagna flyttat under sina första år i Sverige.
– Mönstret skiljer sig lite åt mellan olika grupper. Andelen som bor kvar i samma kommun är till exempel något större bland kvinnor än bland män och bland sammanboende och barn än bland ensamboende, säger Karin Lundström, demograf på SCB.
Samma typ av kommun
Av de som har flyttat till en annan kommun har 46 procent bosatt sig i kommuntypen ”större städer och kommuner nära en större stad”.
– Flyttar till ”större städer” innebär i det här sammanhanget inte nödvändigtvis att man flyttat till en större stad än den man bodde i. Det rör sig om en kommuntyp, som Norrköping, Helsi