Hur bröt franska
•
Franska revolutionen
Franska revolutionen (franska: Révolution française[ʁevɔlysjɔ̃ fʁɑ̃sɛːz]) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartesstatskupp 1799, Brumairekuppen. En annan uppfattning betraktar revolutionen såsom avslutad med Thermidorkrisen 1794 då de mest radikala revolutionära makthavarna störtades. Det är även möjligt att betrakta franska revolutionen som avslutad när Napoleon Bonaparte lät sig krönas till kejsare 1804, eftersom revolutionen härmed genomlöpt ett varv från monarki till kejsardöme.
Frankrikes motto "Frihet, jämlikhet, broderskap" (franska: Liberté, égalité, fraternité), officiellt antaget under den tredje franska republiken, har sina rötter i de slagord som associeras med den franska revolutionen och fick sin nuvarande form 1793. "Frihet, jämlikhet, broderskap" har sedan 1946 stått med i den franska konstitutionen.
Revolutionen hade förebådats under lång tid f
•
Bakgrunden till den franska revolutionen 1789
Varför har Frankrike valt just den 14 juli för sitt nationaldagsfirande? Det man har upphöjt till den viktigaste händelsen i den franska nationens historia är en folklig stormning och intagande av en gammal medeltida borg den 14 juli 1789. Varför just denna händelse? Var det en nationalistisk manifestation? Låt oss titta lite närmare på händelserna i juli 1789 och se vad det var för nationalistiskt som inträffade då. Landet var mitt uppe i en revolution.
Folket ville ha ett mera jämlikt samhälle
Det gamla feodala samhället var på fallrepet. Fransmännen revolterade främst mot det kungliga enväldet och orättvisorna i det franska samhället.
Var det något nationalistiskt i denna revolt? Ja delvis.
Det gamla samhället som man revolterade mot var ett uppdelat och splittrat samhälle. Adeln och prästerskapet hade privilegier, behövde inte betala skatt och var omåttligt rika. Resten av befolkningen fick försörja samhället och betraktade
•
Tiden före revolutionen bröt ut ägde adeln och prästerna tillsammans nära hälften av Frankrikes jord och var så gott som helt skattefria. Den övriga befolkningen, som tillhörde det tredje ståndet, fick med sina skatter betala statens utgifter, ämbetsmännens lön, kostnader för de krig som landet förde och dessutom för det dyrbara hovlivet. Att kritisera den sneda fördelningen var farligt och kunde leda till livstids fängelse. Det mest beryktade fängelset hette Bastiljen och var ett gammalt medeltida slott i Paris.
Ludvig XIV:s slösaktiga hovliv och kostsamma krig hade ruinerat landet och hans efterträdare, Ludvig XV, var inte mer sparsam han. När Ludvig XVI kom till makten hjälpte det därför inte att han ville väl eftersom han saknade förmåga att driva sin vilja igenom. Under hans första regeringstid deltog Frankrike i Nordamerikanska frihetskriget (1775-1783). Kriget var populärt men kostade landet ofattbara summor. Kungen avsatte inte mindre än 2 miljarder livre till det ameri