Hur många procent klarar
•
Slutbetygen för årskurs 9 sjunker
Av de drygt 122 000 elever som gick ut nian i våras saknade nästan 20 000 elever behörighet till gymnasieskolan.
– Det är oroande att betygsresultaten i årskurs 9 sjunker. Fler elever måste klara av grundskolan, inte färre. Att inte klara grundskolan är en stor riskfaktor för såväl arbetslöshet som utanförskap, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket.
Läsår | 2019/20 | 2020/21 | 2021/22 | 2022/23 | 2023/24 |
---|---|---|---|---|---|
Behöriga till gymnasieskolan | 85,6 % | 86,2 % | 85,0 % | 85,2 % | 83,7 % |
Fler elever behöver klara matematik
Det är 12,8 procent av eleverna som inte når målen i matematik, och får betyget F eller streck. Det motsvarar drygt 15 600 elever. Förra året var det 10,9 procent av eleverna som inte nådde målen i matematik, andelen har alltså ökat med 1,9 procentenheter.
– För många elever är det ett godkänt betyg i just matematik som saknas för att man ska bli behörig till gymnasiet. Skolväsendet behöver kraftsa
•
Här hoppar flest av
Trycket på högskoleplatser är högre än någonsin. Men nästan 30 procent hoppar av sin utbildning redan under första terminen vilket kostar lärosätet, samhället och studenten stora pengar.
–Avhopp är problematiskt på många olika sätt. Lärosätet får inte sina pengar för utbildningsplatsen, samhället förlorar på att utbilda en individ som inte kommer jobba inom området och studenten förlorar privatekonomiskt eftersom man har tagit studiemedel, säger Staffan Andersson, universitetslektor i fysik vid Uppsala universitet som har forskat på avhopp.
Flest avhopp från fristående kurser
De allra flesta avhopp sker det första året på högskolan. Av samtliga högskolenybörjare höstterminen 2011 fanns endast 71 procent kvar som registrerade i högskolan vårterminen 2012. Avhoppen är störst bland de som läser fristående kurser, och större bland de som läser generella program än bland dem som läser program som leder till yrkesexamen.
Tittar man på examensfrekvensen,
•
Kakor på scb.se
För att undersöka utbildningsnivån tittar vi på den del av befolkningen som är 25–64 år. I den gruppen har 47 procent läst vidare efter gymnasiet. Vi kan också se att 31 procent är högutbildade, vilket innebär att de har en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet.
Andelen högutbildade har ökat över tid. År 2000 var andelen högutbildade 16 procent, jämfört med 31 procent 2023. Ökningen kan delvis förklaras med att det nu finns fler studieplatser på universitet- och högskolor.
Kanske är du också intresserad av
Ta reda på vad olika yrkesgrupper tjänar i vårt lönesök.
Andelen lågutbildade är 10 procent, i den gruppen ingår de som inte har utbildat sig vidare efter grundskola. Det är en minskning jämfört med år 2000, då var andelen 21 procent. Resterande 40 procent har gått gymnasieskolan, men sedan inte läst vidare.
I statistiken över befolkningens utbildningsnivå räknar man alltid den högsta avkl