Hur många plastöar
•
Vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort i veckan
En ny sammanställning av forskning om mikroplast visar att vi varje vecka får i oss ungefär 2 000 mikroplastpartiklar, vilket motsvarar 5 gram plast eller som att tugga i sig ett kreditkort. Varje vecka. Året om.
Annons
Studien är gjord av University of Newcastle på uppdrag av Världsnaturfonden WWF och kommer även fram till att plasten kommer in i oss via exempelvis dricksvatten, salt, öl och skaldjur.
LÄS ÄVEN: • Massiva klimatutsläpp från växande plastproduktion
Vi vet att det påverkar naturen negativt. Valar spolas upp på stränderna med magarna så fulla av plastskräp att de haft svårt att äta, nästan alla havssköldpaddor och havsfåglar har plast i magen, plastöarna i världshaven täcker miljontals kvadratkilometer, plastproduktionen ger upphov till massiva klimatutsläpp och plastföroreningar beräknas dessutom kosta 74 miljarder kronor i form av förlorade inkomster för fiskerinäringen, handel och
•
Skräp-ön i Stilla Havet tre gånger större än Frankrike
Frankrike mäter 551 500 km2 (om man endast tar de europeiska områdena med i beräkningen). Föreställ dig den landmassan gånger tre och du har måttat storleken på skräphögen som flyter omkring i Stilla Havet.
Resultatet av forskningen har publicerats i Scientific Reports och visar att en yta på 1,6 miljoner km2 innehåller minst 79000 ton plast. Forskningen är genomförd både via båt och helikopter.
”Det var mycket deprimerande att se,” berättade Laurent Lebreton för The Guardian. Laurent är oceanograf och ledde studien.
”Vi hittar saker som man undrar hur är det möjligt att de har hamnat i vattnet. Det är tydligt att det bara blir mer och mer plast i havet.”
”Vi behöver en koordinerad internationell ansträngning för att tänka över och designa om sättet vi använder plast på. Siffrorna talar för sig själva. Saker och ting blir värre och vi måste agera nu.”
Lebreton
•
Den enorma plastön i Stilla Havet består till stor del av fiskeutrustning
Den så kallade Great Pacific Garbage Patch, en plastö i Stilla Havet som är 1,6 miljoner kvadratkilometer stor, består till 46 procent av gammal fiskeutrustning, enligt en studie som publicerats i Nature.
Den stora andelen fiskeutrustning kan jämföras med att plastöarna beräknas bestå av 8 procent mikroplaster (sett till vikten). Gamla fiskenät, så kallade spöknät, utgör inte bara en stor del av denna plastö, de fortsätter också att fånga fiskar i sina nät långt efter att de kastats eller tappats överbord.
Enligt studien är skräp från fisket, fiskodlingar och skeppsindustrin ansvarig för över 28 procent av all plast som hamnar i haven, baserat på data från strandstädningar. Forskarna anser att siffran kan vara ännu högre om hänsyn tas till skräp som hittas i havens plastöar.
Vad ska då göras åt dessa spöknät i haven? En studie från Indonesien visade att andra fiskare inte har några ekonomiska inc