Hur många kärnreaktorer
•
Vanliga frågor om kärnkraft
Klimat, energi och transporter
Kärnkraft är ett ämne som ofta leder till diskussion. Ibland pratas det om kärnkraften som en lösning på klimatutmaningen. Men vad stämmer egentligen? Här besvarar vi frågor om kärnkraftens framtid och hur den påverkar vår miljö.
Publicerad 11 mar, 2021 • Uppdaterad 8 apr, 2024 • 15 min att läsa
Ge en gåva till klimatet
Vi kan fortfarande bromsa klimatförändringarna! Bidra till arbetet för att skapa en tuffare klimatpolitik och för att visa vägen mot hållbar förnybar energi.
Behövs ny kärnkraft för att klara klimatomställningen?
Nej. Att satsa på ny kärnkraft riskerar till och med att öka utsläppen på kort sikt, eftersom det fördröjer klimatomställningen. Anledning är att kärnkraft tar väldigt lång tid att bygga. Det dröjer många år fram i tiden innan en ny, svensk reaktor skulle kunna vara i bruk.
Klimatkrisen har inte tid att vänta på ny kärnkraft. Med förnybar el
•
Forsmarks produktion och driftläge
Huvuddelen av Sveriges produktion av el kommer från kärnkraft och vattenkraft, som är basen i svensk elproduktion.
Kärnkraften är en stabil och väderoberoende kraftkälla, vilket innebär att vi levererar el dygnet runt året om. Kärnkraftselen har också mycket låga fossila avtryck. Mer information om det hittar du på våra miljösidor.
Kärnkraften står för en tredjedel av svensk elproduktion och på Forsmark produceras normalt cirka 75 GWh dagligen. Forsmarks tre reaktorer levererar ungefär en sjättedel av all el i Sverige, det räcker för att försörja hela Stor-Stockholm med el tre gånger om varje år.
Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk. Vår första reaktor, Forsmark 1, togs i kommersiell drift 1980. Våra reaktorer har genomgått stora moderniseringar och s&au
•
Kärnkraft i Sverige
Kärnkraft i Sverige har producerats sedan början av 1970-talet vid som mest tolv kärnreaktorer. Sedan 2020 sker elproduktion vid sex aktiva reaktorer, fördelade på tre anläggningar: Forsmarks kärnkraftverk (tre reaktorer, F1, F2 och F3), Oskarshamns kärnkraftverk (en reaktor, O3) och Ringhals kärnkraftverk (två reaktorer, R3 och R4)
De två reaktorerna i Barsebäck (B1 och B2) stängdes 1999 respektive 2005. Två reaktorer i Oskarshamn, (O1 och O2) stängdes 2015 respektive 2017. Två reaktorer i Ringhals (R1 och R2) stängdes 2019[1] respektive 2020.[2]
I Sverige har kärnkraft sedan 1980-talet genererat mellan 35 och 50 procent av landets elkraft. Vid beslut om avveckling måste denna andel ersättas med andra energikällor.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Svenska kärntekniska anläggningar. Aktiva anläggningar i blått, inaktiva i svart. Listan är ej komplett.
1. R1, Drottning Kristinas väg 2. R2 mfl, Studsvik forskningsanläggning 3. R3/Adam, Åges