Hur påverkar vintern
•
Kära gamla vintertid – eller?
Den 30 oktober är det dags att ställa tillbaka klockan till vintertid. Men tidsomställningen är ifrågasatt och EU-kommissionen föreslår att den ska avskaffas. Enligt Arne Lowden, forskare vid Stockholms universitet, är morgonljuset prio – särskilt på vintern.
Vad tycker du om att det snart är dags för vintertid?
– Det är bra. Vi behöver morgonljuset under årets mörkaste månader. Låt oss säga att vi skulle ha permanent sommartid, Stockholm skulle då ha 70 dagar om året då solen skulle gå upp efter klockan nio. När vi har vintertid går solen aldrig upp efter klockan nio.
Varför behöver vi morgonljus?
– Morgonljuset ser till att vår dygnsrytm blir tidigarelagd. Bland annat kommer kroppstemperaturen att öka tidigare på morgonen och produktionen av sömnhormonet melatonin att sta
•
Vintertrötthet – utan ljus kommer vi ur fas
På söndag morgon är det dags igen. Vi lämnar sommarhalvåret bakom oss mer definitivt än någon annan dag när vi vrider tillbaka våra klockor en timme till vintertid. En timme hit eller dit kanske inte verkar spela så stor roll, men tidsomställningen och framförallt mörkret under vintertiden påverkar oss mer än man kan tro.
Klockomställningen på våren, då vi vrider uret framåt ger oss en timmes mindre sömn vilket kan ställa till det en del för våra kroppar. Hur många timmars sömn vi behöver är individuellt men en viss mängd behövs för att både kroppens och hjärnans funktioner ska rulla på bra. De som drabbas hårdast vid sommartidsomställningen är så kallade kvällsmänniskor som ofta går och lägger sig sent trots att de måste gå upp tidigt. Ofta tar det flera dagar för kroppen att acklimatisera sig.
Men på söndags står vintertiden för dörren och vi vrider tillbaka klockan en timme.
– Den här omställningen är inte lika problematisk efters
•
Så påverkas hälsan av det mörka vintervädret
27 Januari, 2020 ・ 1 min
Det har varit rekordfå soltimmar i vinter, uppger SMHI. Något som även kan påverka vår hälsa.
Trötthet, sömnrubbningar och nedstämdhet kan följa i spåren av det grå vädret.
– Mycket i kroppen regleras i 24-timmarsrytm och får vi inte ljus kan rytmen ruckas (…). Under vinterhalvåret får vi mindre ljus och blir därför generellt tröttare. Ändå sover vi sämre under den här tiden, eftersom sömnen blir mer lättstörd, förklarar Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms universitet, för tidningen Må Bra.
Under vinterhalvåret får vi endast 19 procent av den årliga energistrålningen, 81 procent är alltså koncentrerat till vår och sommar.
– Vi människor verkar ha ett biologiskt behov av dagsljus. Det naturliga ljuset skiljer sig också från elektriskt ljus, det är starkare och innehåller blå våglängder som påverkar ögats receptorer. Men framför allt får dagsljuset oss att bli aktiva.
Finns det något