Hur föds en fluga
•
Tsetse-flugornas avkomma
Hos däggdjur, med undantag av kloakdjur och pungdjur, utvecklas avkomman långt inom moderns kropp före födseln. Fördelen är att den nya individen är väl skyddad under den första känsligaste tiden av sin existens. Nackdelen är att det kan vara besvärligt att föda, särskilt människobarn som har proportionellt stora huvuden. I genomsnitt väger ett nyfött barn ungefär 6% av vad modern gör. Men det finns andra djur hos vilka avkomman väger ännu mer i förhållande till modern, och har kommit ännu längre i utvecklingen innan det är dags att komma ut. Hos tsetse-flugor utvecklas ungarna ännu mer inom moderns kropp. Äggen kläcks, och larverna geomgår flera hudömsningar före födseln, och den larv som till sist föds väger minst lika mycket som modern. Den har samlat på sig så mycket näring att den kan utvecklas till fullbildad fluga utan att äta något. Mer detaljer kan du hitta här https://doi.org/10.1002/bies.202000049.
Forskning & Framsteg rapporterar om fac
•
Husfluga
Husflugan (Musca domestica) är den vanligaste flugan i bostäder och en av de djurarter som är mest spridd i världen. Den är också den mest välkända flugan och ett skadedjur som befrämjar spridning av allvarliga sjukdomar.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]De vuxna flugorna är 5-8 mm långa. Mellankroppen är gråaktig, med fyra mörka längsgående linjer på ryggen. Undersidan av bakkroppen är gulaktig. Hela kroppen är hårbeklädd. Ögonen är rödaktiga fasettögon. Honorna är något större än hannarna och har mycket större avstånd mellan ögonen.
Som de flesta tvåvingar har husflugan endast ett par vingar. Det bakre vingparet är reducerat till svängkolvar som bidrar till stabiliteten under flykten. En karaktäristisk egenskap är att den fjärde långa vingribban har en skarpt uppåtböjd krök.
Livscykel
[redigera | redigera wikitext]Honan kan lägga upp till 500 ägg, i fem grupper om 100 ägg vardera. Inom en dag har larverna kläckts. De livnär sig vanligen av dött
•
Naturalhistoria
Av de fåtal arter lusflugor vi har i Sverige, så beskrev Linné fem av dessa redan 1758 i tionde upplagan av Systema naturae per regna tria ordines, genera, species, cum characteribus, differemtiis, synonymis, locis. Han placerade fyra av dessa i släktet Hippobosca. Den femte arten, hjortflugan där han måste ha fått tag på ett vinglöst exemplar, placerar han in systematiskt bland lössen - pediculus betyder lus på latin. Detta sammanfaller väl med släktnamnet Lipoptenas betydelse (se ovan).
På sin resa till Västergötland sommaren 1746, så redogör han utförligt från Höjentorp utanför Skara, för fårlusens liv och levende på fåren där.
Lusflugorna är ingalunda några nyupptäckta djur. Linné citerar äldre författare av större och betydande naturalhistoriska verk. Exemplevis citerar han Thomas Mouffets beskrivning från 1585 i Insectorum sive minimorum animalium Theatrum som publicerades först 1634. En annan äldre auktoritet är René Antoine Ferchault de Réaumur, vars v