Hur kommunicerar ödlor
•
Skötsel Sexbandsödla
Svenskt namn: Sexbandsödla
Familj: Lacertidae
Släkte:Takydromus
Livslängd: Ca 10år
Ursprung: Sydöstra Asien
Fullvuxen storlek: Ungefär 25 till 30 cm. Kroppens längd blir bara 8 till 10 cm så ca 3/4 av deras längd utgörs av svansen.
Föda: Insekter
Aktiv: Dagaktiv
Miljötyp: Trädlevande
Allmänt
Det finns flera arter som benämns med namnet "Långsvansödla" bl.a. Takydromus smaragdinus.
Detta skötselråd är fokuserat på arten Takydromus sexlineatus som även kallas för sexbandsödla.
Takydromas sexlineatus är en ödla med en väldigt lång svans vars kroppsform påminner om en orm med ben.
Denna art skall helst hållas parvis.
Långsvansödlor är en väldigt aktiva ödlor som är nyfikna utav sig. De är dagaktiva och kommer fram tidigt på morgonen för att lägga sig och sola för att absorbera värme.
Enligt mig är det en väldigt bra nybörjarart då den inte kräver alltför stort utrymme. Den går
•
Ödlor
Ödlor (Lacertilia) är en underordning i klassen kräldjur. Ödlor är den artrikaste kräldjursgruppen och förekommer i många olika habitat världen över, utom på Antarktis. Variationen i utseende och levnadssätt är stor, från komodovaranen som kan bli över 3 meter lång till de minsta geckoödlorna som bara blir några få centimeter långa. Till skillnad från ormar har ödlor i de flesta fall fyra ben, men det finns även en del ödlor med tillbakabildade ben, som kopparödlan. Ödlor har också ögonlock som kan öppnas och stängas och synliga öronöppningar vilket ormar saknar, och ormar har en rad av väsentligt bredare fjäll på buken vilket ödlor inte har. Ödlor kan i vissa fall dessutom skifta färg till skillnad från ormar. Enligt kladistik är ormar en undergrupp av ödlor.
Bryggödlor hör, trots att de vardagligt kallas ödlor, systematiskt sett inte till underordningen ödlor (Lacertilia). Bryggödlor tillhör en annan kräldjursordning (Rhynchocephalia) och är inte närmare släkt med u
•
Grodor kommunicerar genom skakande växter
Signalerna uppstår när grodan skakar hela sin kropp. För att efterlikna grodans beteende använde sig forskarna av en en maskin som skakade träd och en robotgroda. Forskarna testade vilken effekt vibrationerna hade när en groda kunde se robotgrodan, och när den inte kunde se den. Det visade sig att grodan reagerade på skaksignalerna även om den inte kunde se den robotgrodan.
Forskarna menar att vibrationerna fungerar som ett komplement i grodornas kommunikation och att skakningarna bland annat ger information om status, storlek och hur pass aggressiv en groda är. De säger också att trädgrodans sätt att kommunicera via vibrationer troligtvis används på liknande sätt av andra trädlevande djur, som till exempel ödlor, fåglar och en del apor.
Referens:
Caldwell et al. Vibrational Signaling in the Agonistic Interactions of Red-Eyed Treefrogs, Current Biology (2010), doi:10.1016/j.cub.2010.03.069