Hur avgörs det biologiska

  • Vad är dna enkel förklaring
  • Vad är gener
  • Vad är kromosomer

    • •

    Vilket biologiskt kön du har bestäms genetiskt. Ett av människans 23 par av kromosomer bestämmer kön. Det är par nummer 23 och kallas könskromosomerna.

    Bild: AnnaliseArt / Pixabay License

    Kvinnans två könskromosomer kallas XX och mannens XY. Skillnaden är att mannens ena kromosom är lite kortare och mannen har därför lite mindre genetiskt material än kvinnan. En av mannens könskromosomer och en av kvinnans kommer slumpmässigt väljas och ärvas av det nya barnet.

    Redan vid befruktningen bestäms det vilket kön den nya människan ska ha. Om en X-spermie hinner först blir det en flicka. Om en Y-spermie hinner före blir det en pojke.

    Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

    Tabellen ovan visar hur det blir pojke eller flicka. Mammans två könsceller (ägg) syns i den vänstra kolumnen och mannens könskromosomer syns i den översta raden.

    Teoretiskt sätt visar tabellen att det är 50 % chans att få en flicka och 50 % chans att få en pojke. I verkligheten föds det 106 pojkar på 100 fli

    •

    Om GMO (genetiskt modifierade organismer)

    EU‑länderna och nationella myndigheter fattar beslut om GMO

    Beslut om att använda GMO kommersiellt (till exempel att sälja GMO-produkter) fattas gemensamt av EU‑länderna. Sådana tillstånd gäller i hela EU. För odling kan dock ett EU‑land besluta att ett tillstånd inte ska gälla på sitt territorium. 

    Varje EU‑land beslutar själv vilka GMO som får användas i fältförsök och i laboratorier, växthus, stall och andra inneslutna miljöer.

    Jordbruksverkets ansvar för GMO

    I Sverige är ansvaret för verksamheter med GMO uppdelat mellan olika myndigheter. Jordbruksverket har ansvar för

    • genetiskt modifierade djur och växter som lever på land (utom vissa skogsträd)
    • användning av GMO som foder.

    Vi bedömer ansökningar om att forska på, odla, importera och hantera genetiskt modifierade växter och djur. Dessutom kontrollerar vi GMO‑verksamheter, ger ut föreskrifter och deltar i diskussioner på EU-nivå inom vårt ansvarsområde.

    Kommentera ansökningar

    •

    Biologiska agens klassificeras i fyra olika riskklasser (1 till 4). Kriterier för klassificering av biologiska agens finns beskrivna i tredje utgåvan av WHO:s Laboratory biosafety manual, i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet samt i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2018:4.

    Vid klassificeringen av ett biologiskt agens bedöms faktorer som:

    • Sannolikheten att drabbas av sjukdom efter exponering
    • Kan sjukdomen förebyggas eller botas?
    • Hur troligt är det och vilka konsekvenser får det om biologiskt agens sprids ut i samhället?

    Biologiska agens riskklass är kopplat till, men inte direkt synonymt med, valet av skyddsnivå. Det slutliga valet av skyddsnivå avgörs efter en riskbedömning där en rad andra faktorer vägs in. Vid osäkerhet om skyddsnivå ska den högre skyddsnivån väljas till dess de