Hur ser gröna alger
•
Blågröna alger
Det är svårt att förutsäga förekomsten av blågröna alger, men genom att minska övergödningen av vattendrag kan vi också minska de blågröna algerna.
Vad är blågröna alger?
Östersjöns vänner har tyvärr inte kunnat undvika möten med blågröna alger under de senaste decennierna. Vad är blågröna alger och varför kan de vara farliga?
Blågröna alger är egentligen inte alger, utan bakterier. Blågröna alger, eller cyanobakterier, kan producera syre på samma sätt som de mikroskopiska växtplanktonalgerna som lever i vattnet, och därför kallas de för blågröna alger.
Blågröna alger hör till de arter som lever naturligt i Östersjön, men på grund av övergödningen har deras förekomst ökat under de senaste årtiondena.
När näringsämnen – kväve och fosfor – kommer ut i Östersjön från land, ger de näring åt både blågröna alger och andra alger. Det leder till alltför stora förekomster av algerna.
Till skillnad från andra alger kan de blågröna algerna ta allt kväve de behöver direkt
•
Hur grön kan grönslicksmattan bli?
Bilden visar tre exempel på hur grönslicken varierar i färg, från vitgul (1) till mörkt grön (5). Försök ange en siffra mellan 1-5 som du tycker passar bäst för den grönslick du hittat! 1: blek vitgul, 2: blek gröngul, 3: ljusgrön, 4: grön eller 5: mörkgrön.
Grönslick, Cladophora glomerata, är en ettårig fintrådig alg som blir olika kraftigt grön beroende på hur välgödslad den är, precis som gräsmattan på land. Den kan därför användas som indikator på tillgången av näring, speciellt kväve. Nära en föroreningskälla, t.ex. ett enskilt avlopp eller där spillning från fåglar rinner ner från klippan blir grönslicken mörkt grön och tofsarna blir kortare. Ju mindre näring det finns i vattnet, desto längre och ljusare blekgröna blir tofsarna.
Färgen; från blekt gulvit till riktigt mörkt grön, och längden på tofsarna hos grönslick varierar mellan olika platser i skärgården. Hjälps oss att hitta skillnaderna!
Utrustning:
Kniv,
•
Grönalger
Grönalger är en stor grupp såväl marina, sötvattenslevande och även landlevande alger. Många arter är encelliga frilevande, andra kolonibildande, andra bålbildande. Landväxterna, embryofyterna, härstammar från organismer som var grönalger.[1] Näringsintag sker genom fotosyntes och genom upptag av närsalter i vattnet omkring i varje enstaka cell. Till skillnad från rödalger och landväxter (spermier hos t.ex. mossor borträknade) är många encelliga grönalger rörliga. Totalt innefattar grönalgerna minst 17 000 arter.[2]
Systematik och fylogeni
[redigera | redigera wikitext]Grönalgerna har, liksom andra alger, traditionellt räknats till växtriket. I och med användandet av femrikessystemet under 1900-talets andra hälft flyttades samtliga alger till riket Protista.[3]Molekylärbiologiska studier har dock samstämmigt visat att grönalger är besläktade med landväxterna (embryofyterna).[4][5] Således placeras grönalgerna nu vanligen åter i växtriket Plantae, vilket