Hur många europavägar i
•
Europaväg
Europavägar är ett vägnät som förbinder Europasländer. Europavägar numreras med ett E följt av ett ett- till tresiffrigt tal. FN:s ekonomiska kommission för Europa är ansvarig myndighet för numreringen av europavägarna.
Se även Lista över europavägar.
Historia
[redigera | redigera wikitext]1950 antogs den första resolutionen om Europavägar av FN:s ekonomiska kommission för Europa. Den infördes cirka år 1962 i Sverige i samband med en stor reformering av nummersystemet. På motsvarande sätt införde man i Norge 1965 europavägar i samband med en stor reform. Dessa två länder inkorporerade europavägarna i sina nationella system så att de i allmänhet inte hade andra nummer. I Belgien och Jugoslavien valde man att inte skylta nationella vägnummer längs europavägarna. I Östtyskland skyltades motorvägar med bara europavägnummer eftersom de inte hade några nationella nummer. I nästan alla övriga länder skyltades europavägar parallellt med nationella vägnummer, inkl
•
Hur planerades Europavägarna?
Ursprungligen postat av mattep
Hur planerades Europavägarna i Sverige och finns det några böcker i ämnet? Jag har tittat på lantmäteriets kartor från https://historiskakartor.lantmateriet.se/ och i första flygbilderna gjorda 1960 finns det inget som tyder på raka vägar för allt var inte nedhugget än.
Läs SOU 1958:1-2 "Vägplan för Sverige". I korthet kan man säga att det var med den utredningen normerna för de moderna landsvägsplaneringen drogs upp. Klotoider (dvs att vägen kröker sig svagt i horisonten) istället för spikraka landsvägar som man annars hade byggt i många fall under mellankrigstiden. Principerna för den svenska efterkrigstida vägutformningen sattes ungefär där,.
Europavägar fanns f.ö. inte före 1962 utan i Sverige var det från vägnätets förstatligande 1944 till 1962 riksvägar 1-13 med ett underordnat vägnät av länsvägar*. Det var de nordiska länderna som valde att skylta om hela vägnätet där europa
•
M Sverige kräver därför en kraftig satsning på vägnätet i stället för att skjuta underhållsskulden på framtiden och att sänka hastigheterna, skriver Caroline Drabe.
M Sverige granskar regelbundet vägkvaliteten på våra stora vägar. Undersökningarna visar på en betydande och oacceptabel skillnad på kvaliteten mellan olika delar av landet.
På senare år har nedbrytningshastigheten för det svenska vägnätet tilltagit till följd av ökad trafikmängd, ökad andel tung trafik samt ett underhållsarbete som i huvudsak varit inriktat på kortsiktiga, akuta åtgärder. Mer resurser behöver satsas för att upprätthålla och förbättra vägarnas tillstånd.
Brister i vägmiljön är en viktig faktor i många dödsolyckor
Underhållsskulden för det svenska vägnätet uppgår i dag till 24 miljarder kronor och beräknas uppgå till 74 miljarder kronor i slutet av nuvarande planperiod 2033. Allt blir dyrare när man skjuter nödvändiga investeringar på framtiden.
Brister i vägmiljön är en viktig faktor i många dödso