Hur ser grönalger ut
•
Så här bedömer du den blågröna algsituationen
Att bedöma förekomsten av blågröna alger eller cyanobacterier är en av de enklaste observationerna som vem som helst kan göra. Bedömningen görs visuellt och kräver ingen utrustning. Observationen "Inga blågröna alger" är också viktig och värt att rapportera.
Identifiering av cyanobakterier
En liten mängd blågröna alger framträder i vattnet som små gulaktiga eller grönaktiga pollenliknande toppar. I lugnt väder bildar de en grönaktig film på vattenytan.
Pollen kan verka vilseledande lik cyanobakterier. Men pollen förekommer speciellt på våren och försommaren medan cyanobakterier blir vanligtvis rikliga först efter mitten av sommaren när vattnen värms upp. Om det finns mycket med pollen i vattnet är det vanligtvis också rikligt med det på stranden.
Glastest och käpptest är bra verktyg för att identifiera cyanobakterier.
Glastest
Ta vatten med misstänkta blågröna alger i ett glas eller en glasburk och låt det stå i ungefär
•
Algblomning
Vissa arter av växtplankton och cyanobakterier bildar gifter (toxiner) som kan ge negativa hälsoeffekter hos djur och människor. Ett exempel är cyanobakterien Nodularia spumigena (katthårsalg) som är vanligt förekommande i Östersjön och Bottenhavet. Giftigheten varierar och laboratorieanalys krävs för säker bestämning.
Algblomningarna kan ge hudirritation i samband med bad och utgöra en hälsofara främst för små barn och husdjur. Det är i därför klokt att undvika bad vid kraftig algblomning för inte riskera att få i sig vattnet.
Använd inte vatten med algblomning till matlagning eftersom kokning inte förstör gifterna. Se SVA:s web om risk för hälsoeffekter för husdjur och boskap, samt Folkhälsomyndighetens sida om algtoxiner och symptom.
Andra planktonarter (till exempel. Dinophysis acuminata, Alexandrium spp.) påverkar inte människor direkt, men när de förekommer rikligt i musslor som sedan äts av människor kan allvarliga hälsoeffekter uppstå. Därför avråds allmänhet
•
Algblomning
En kunskapsfilm och alger och algblomning, om växtplanktons roll i ekosystemet.
Källa: SMHI
Starkt solljus och lugnt väder så att havets ytskikt inte rörs om ger goda förutsättningar för algblomning. Dessutom behöver algerna näringsämnen som kväve och fosfor. Vissa alger kan fixera kväve från luften och behöver då endast tillförsel av fosfor.
Tillskott av näringsämnen, exempelvis fosfor, kan ske genom människans övergödning, men det kan också åstadkommas genom att naturligt näringsrikt djupvatten förs upp till ytskiktet där algerna utvecklas.
Vissa typer av algblomningar verkar ha ökat på senare år, men det är inget entydigt mönster och det finns tecken på att algblomningar kommer i perioder.
Algblomningar kan dyka upp i stort sett under hela året, men de potentiellt skadliga blomningarna i Östersjön är vanligast under högsommaren (juli-augusti) och delar av hösten.
Råd vid algblomning
Algblomningar har olika färg och utseende beroende på mängd och