Hur framställs nickel
•
Nickel
- För andra betydelser, se Nickel (olika betydelser).
| Nickel | |||||||||||||||
En cirka 3 cm stor nickelklump. Emissionsspektrum | |||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||
| Relativ atommassa | 58,6934(4)[1]u | ||||||||||||||
| Utseende | Glänsande, metallisk silverfärgad med en gyllene skiftning | ||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||
| Densitet vid r.t. | 8,908 g/cm3 | ||||||||||||||
| – flytande, vid smältpunkten | 7,81 g/cm3 | ||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||
| Smältpunkt | 1 728 K (1 455 °C)[2] | ||||||||||||||
| Kokpunkt | 3 003 K (2 730 °C)[3] | ||||||||||||||
| Molvolym | 6,59 × 10−6m³/mol | ||||||||||||||
| Smältvärme | 17,48 kJ/mol | ||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 379[3]kJ/mol | ||||||||||||||
| Specifik värmekapacitet | 444[4]J/(kg × K) | ||||||||||||||
| Molär värmekapacitet | 26,07 J/(mol × K) | ||||||||||||||
| |||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||
| Atomradie | 124 pm | ||||||||||||||
| Kovalent radie | 124 pm | ||||||||||||||
| van der Waalsradie | 163 pm | ||||||||||||||
| Elektronaffinitet | 112 kJ/mol | ||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: 737,1 kJ/mol Andra: • Upptäckt Upptäcktes 1751 av svensken A. F. Cronstedt i mineralet niccolit, kopparnickel, i Loos i västra Hälsingland. Ett monument helt i nickel har uppförts där av ett kanadesiskt företag till minne av denna händelse. Egenskaper Metallen är silvervit och kan poleras upp till hög glans. Den är hård, smidbar, böjlig, något magnetisk och en bra ledare av både värme och elektrisk ström. Vanligt nickel är en blandning av fem stabila isotoper. Nio instabila isotoper är kända. Användning Nickel ingår i rostfritt stål och i andra legeringar som Invar, Monel, Inconel och Hastelloy för att göra dem korrosionsbeständiga. Rör gjorda av legeringen nickelkoppar används i avsaltningsanläggningar för att göra havsvatten till dricksvatten. Nickel förekommer i myntlegeringar, i keramik och i batterier. Nickelti • KoboltKobolt (Co) är en hård, glänsande silvergrå metall med många användningsområden. Kobolt har en hög smältpunkt och är ferromagnetisk, vilket gör kobolt användbart i permanenta magneter. Legeringar och superlegeringar, legeringar med högpresterande egenskaper, är ett stort användningsområde för kobolt. Kobolt gör att legeringarna kan bli mycket hårda och hållfasta samt få en hög smältpunkt, vilket efterfrågas i konstruktionen av bland annat jetmotorer, rymdskepp och turbiner. Batterier är ett annat användningsområde för kobolt, där det används i litiumjonbatterier, nickelkadmiumbatterier och i nickel-metallhydridbatterier.
Andra användningsområden för kobolt är som katalysatorer för kemiska processer, som pigment och inom kemiska processer i olje- och gasindustrin. Ett annat växan | ||||||||||||||