Hur mycket står hushållen
•
Svenska hushåll har under 2022 och 2023 fått erfara höga boende- och levnadskostnader. Summerar man vad det inneburit i extra utgifter för en tvåbarnsfamilj med villa och bil jämfört med 2021 uppgår notan till drygt 96 000 kronor, baserat på de sammanvägda kostnaderna för el och uppvärmning, mat, drivmedel samt räntor på bolån. Under 2021 spenderade hushållen i snitt 153 000 kronor på dessa utgiftsposter, medan de under 2023 uppgick till 249 000 kronor. Den största smällen kom redan under 2022 där utgifterna var 48 procent högre än under 2021, för att sedan öka ytterligare 10 procent under 2023 jämfört med 2022.
– Med ett rekorddyrt år i backspegeln ser 2023 ut att bli ännu ett privatekonomiskt stålbad för hushållen med matkassen och räntekorgen som de största orosmolnen. Även om el- och drivmedelspriserna inte pressat plånboken lika hårt som under förra året skapar turbulensen kring priserna en stor osäkerhet för hushållens budgetar. Många barnfamiljer står nu inför ut
•
Kakor på scb.se
I den totala summan ingår matavfall från jordbruk och fiske, livsmedelstillverkning, livsmedelsbutiker samt tillagning och konsumtion i hushåll, storkök och restauranger. Siffrorna omfattar både källsorterat matavfall och matavfall i restavfallet, det vill säga det som slängs tillsammans med annat avfall. Mat och dryck som hälls ut via avloppet i hushållen ingår också.
Matavfall i Sverige år 2016 (ton) från hushåll, jordbruk och fiske, storkök, restauranger, livsmedelsindustri och livsmedelsbutiker. I hushåll ingår mat och dryck som hälls ut via avloppet.
Matavfall från livsmedelsindustrin minskar
Mängden matavfall har minskat lite mellan 2014 och 2016. Det beror främst på att mängden avfall i livsmedelsindustrin minskat. År 2014 uppstod ungefär 75 000 ton matavfall vid tillverkning av livsmedel och två år senare 45 000 ton. Det är dock svårt att avgöra om det verkligen har skett en minskning av matavfallet mellan åren. Det kan också bero
•
Fakta om maten: Svenska hushåll spenderar allt mindre andel av sina inkomster på livsmedel
I början av 1900-talet uppgick livsmedelsutgifterna för ett svenskt genomsnittshushåll till 44 procent av de totala inkomsterna. Samma siffra år 1952 var 33 procent. Idag utgör den bara cirka 13 procent av hushållens totala utgifter. Internationellt syns liknande tendenser som i Sverige. De flesta jämförbara europeiska länder har precis som Sverige upplevt långsiktig ekonomisk tillväxt och därmed större disponibla inkomster, medan en allt lägre andel läggs på livsmedel.
- Om vi hade lagt lika stor andel på livsmedel i dag som vi gjorde i början av 1900-talet hade hushållens utgifter för mat varit cirka 16 000 kr per månad. I stället köper hushåll idag livsmedel för ungefär 4 600 kr per månad, och har i stället ökat sin konsumtion av andra varor där den enskilt största delen går till boende. Men trots att dagligvaruhandeln idag tar en mindre andel av hushållens totala konsumtion är det vikti