Hur växer jästceller
•
Jäst
| Jäst[1] | |
| Näringsvärde per | 100 g |
|---|---|
| Vatten | 71 g |
| Energi | 407,5 kJ / 97,4 kcal |
| Protein | 12,1 g |
| Kolhydrater | 11 g |
| Fett | 0,4 g |
| Varav mättat fett | 0,03 g |
| Varav enkelomättat fett | 0,33 g |
| Tiamin (B1) | 0,71 mg |
| Riboflavin (B2) | 1,65 mg |
| Niacin (B3) | 11,2 mg |
| Pyridoxin (B6) | 0,6 mg |
| Alfatokoferol (E) | 0,2 mg |
| Mineraler | |
| Kalcium | 13 mg |
| Järn | 4,9 mg |
| Magnesium | 59 mg |
| Kalium | 610 mg |
| Natrium | 16 mg |
| Zink | 4,5 mg |
| Fosfor | 395 mg |
| Selen | 1 µg |
Jäst är ett levnadssätt för svampar som innebär att de lever i encellig form. Många jästsvampar är dimorfa, vilket innebär att de i fast material växer som flercelliga grenade trådar, hyfer, medan de i vätskor växer som åtskiljda celler, jästceller. Man kallar detta för hyfstadium respektive jäststadium. En del svampar har förlorat förmågan att bilda hyfer och lever därför enbart som jästceller. Dessa lever därför bara i en flytande eller halvflytande miljö, exempelvis i hav
•
Jäsning
- För andra betydelser, se Jäsning (olika betydelser).
Jäsning eller fermentering innebär ofullständig oxidation av organiska föreningar utan syre. Jäsning är således en anaerob process, och den kan exempelvis leda till att organiska syror, alkoholer, vätgas eller koldioxid bildas. Jäsningsprocesserna är exoterma, det vill säga frigör energi. Jäsning/fermentering kan utföras av många olika typer av organismer, bland annat i människans muskelceller vid intensivt arbete eller av olika typer av mikroorganismer. Inom mikroorganismerna kan såväl jästsvampar som bakterier orsaka olika former av fermentering. Jäsningsprocesser har många praktiska och tekniska tillämpningar. Redan under bronsåldern användes jäsning för att konservera mat.[1]
Genom inflytande från det engelska uttrycket fermentation, som både kan översättas till jäsning, syrning och fermentation[2], förekommer uttrycket fermentering (eller någon gång fermentation) inom vissa användningsområden. Ino
•
Jäst – en känslig, levande organism
Jäst är en encellig svamp (Saccharomyces cerevisiae) som består av vatten, protein, kolhydrater, fett, mineralämnen och B-vitaminer. Det mesta av proteinet utgörs av enzymer. Det är enzymerna som är avgörande för både jästens tillväxt och brödets jäsningsprocess.
Från 10 milligram till 150 ton – på en vecka
Jästcellen är beroende av kolhydrater och förekommer naturligt i blommor och frukter som innehåller socker. Varje jästcell kan under sitt liv knoppa 20-30 nya, identiskt lika celler som i sin tur kan knoppa av lika många nya och så vidare. Under gynnsamma förhållanden är tillväxten mycket kraftig och en startkultur på 10 milligram kan på en vecka växa till 150 ton.
Tillväxten styrs i huvudsak av tre faktorer: näringstillförsel, syre och temperatur. De näringsämnen som tillförs under den biotekniska processen är kolhydrater, kväve, fosfor, magnesium och vitaminer. Genom att sänka temperaturen sänker man också jästcellernas aktivitet. Det