Hur är talet disponerat
•
Det räcker ju inte att rabbla upp en massa åsikter, enradingar och argument, och då är det tur att det finns något som heter dispositio. För att ett tal ska funka gäller det ju att säga sakerna i rätt ordning, att disponera dem.
Det är naturligtvis ganska ont om absoluta sanningar när det kommer till vad som är en mer eller mindre bra disposition, men man säger ofta att början och slutet är synnerligen viktiga, samt att man uppnår störst effekt om man fokuserar på de tre bevisen i en viss ordning: Ethos i början, för att publiken ska vilja fortsätta lyssna, därefter logos för att övertyga så många av dem som möjligt innan man släpper loss sitt pathos mot slutet (Först behaga, sedan undervisa, och slutligen mana till handling). Som det mesta i retorikens värld ska man inte tolka det rådet alltför saltlöst eller bokstavligt, men det ligger definitivt en hel del i det.
Vill man gräva djupare än så i dispositio (och det vill man) är den så kallade standarddispositionen en bra utg
•
Här ska man inte låta sig luras av namnet – att standarddispositionen kallas just standarddispositionen betyder inte att den används sådär slående ofta eller är ett särskilt neutralt val av disposition. Den är en tämligen stiliserad beskrivning av ett tal där alla nödvändiga delar finns med i en ordning som funkar, men det innehåll som med tiden fyller delarna kan mycket väl visa sig passa bättre i en annan ordning. Hur stora talets olika delar ska vara bör man också vara väldigt försiktig med att säga något generellt om. Standarddispositionen ska alltså inte användas som mall, utan som inspiration: något att ha i bakhuvudet medan man skriver och sätter ihop sitt tal; den är något man utgår från, men sedan oftast lämnar. Den brukar användas i politiska och juridiska tal, men mer sällan i lov- och klandertal, där man inte riktigt argumenterar på samma sätt. Olika författare delar – förstås – in den på lite olika sätt, men de grundläggande delarna heter så här:
exordiu • Vill du känna dig tryggare i dina presentationer, bli en bra talare eller bli skickligare på att argumentera för din sak? Vi lär dig knepen som gör dig till en skicklig retoriker och som hjälper dig att få folk att lyssna på dig. Utforma alltid din retorik utifrån den kontext du befinner dig i. För att du ska kunna vara väl förberedd är det därför bra att ställa dig själv några frågor: 4 retoriska knep – så får du folk att lyssna på dig
1. Känn din publik
Att känna din målgrupp är viktigt när du utformar din retorik då du kan behöva ändra den beroende på vilka personer du ska träffa. Det kan vara väldigt annorlunda att presentera inför dina kollegor och sedan presentera för kunder, även om det är samma ämne det gäller. Ett tips för din retorik är att fundera över vad just din målgrupp är intresserad av och vilka referensramar de har.
Inom retoriken br