Hur är skelettet

  • Vad är brosk
  • Skelettet fakta för barn
  • Vad består skelettet av

    • •

    Nedbrytning och uppbyggnad av benvävnad

    Forskningsprojekt Skelettet är en levande vävnad som ständigt förnyas. Om det komplicerade systemet kommer i obalans uppstår sjukdomar som tandlossning och benskörhet.

    I ett friskt skelett bildas precis lika mycket ben som bryts ner. I det här projektet studerar vi hur hormoner, signalsubstanser i nervsystemet och molekyler från inflammationsprocesser reglerar de bennedbrytande och benuppbyggande cellerna. Vi har ett nätverk med samtliga kliniker i Norrland som behandlar patienter med tandlossningssjukdom och med osteoporosforskare i Umeå, Uppsala och Göteborg för att studera för att studera vilken betydelse genetisk variation har för både tandlossningssjukdom och osteoporos. Vi samverkar också med forskare inom biokemi, molekylärbiologi, fysiologi och endokrinologi i Europa och USA.

    Projektansvarig

    Projektöversikt

    Projektperiod:

    2007-1

    •

    Skelett

    Skelettets uppbyggnad

    Skelettet består av ben, och benet i sin tur består av benvävnad och vissa mjukdelar. Benvävnaden består av olika celler och en bensubstans, och är en levande vävnad som under hela livet byggs upp och bryts ner beroende på det aktuella behovet.

    Benvävnad och bensubstans

    Det finns två typer av benvävnad, kompakt och spongiös benvävnad.

    • Den kompakta benvävnaden (även kallat kortikal benvävnad) finns på ytan av benet och är packad väldigt tätt. Denna utgör 20% av skelettets vikt.
    • Den spongiösa benvävnaden (även kallat trabekulär benvävnad) finns innerst i benen och utgör 80% av skelettets vikt. Denna är porös och kan liknas vid en tvättsvamp i strukturen. Det är i den spongiösa benvävnaden som benmärgen ligger.

    Benvävnadens celler finns i tre typer:

    1. Osteoblaster - producerar bensubstansen
    2. Osteocyter - bildas av osteoblaster och underhåller bensubstansen
    3. Osteoklaster - bryter ned bensubstansen

    Osteocyterna ligger inneslutna i bensubstan

    •

    Muskler och skelett

    Om vi googlar på orden ”Liv och rörelse” får vi massor av träffar. Vi förknippar liv med förmågan att förflytta kroppen eller röra olika kroppsdelar. Muskler, skelett och nervsystem är direkt involverade i en rörelse.

    Muskler

    Skelettmusklerna som fäster i skelettet gör att vi kan röra oss, men det finns också muskler i kroppens inre, till exempel i tarmarnas och blodkärlens väggar och i hjärtat. För att musklerna ska orka arbeta behöver de få syre och näring. Detta kommer till musklerna via blodet. Blodet transporterar bort koldioxid som bildas när musklerna arbetar.

    Muskler och skelett hör samman på så sätt att musklerna som ska röra de yttre delarna i kroppen fäster via senor i skelettet. Muskler kan aktivt dras ihop, men kan inte aktivt sträckas ut. När en muskel dragits ihop måste en annan muskel sträcka ut den, se uppgift nedan.

    Om man anstränger sig och det blir syrebrist i musklerna orkar musklerna inte fortsätta jobba. Syrebristen visar s