Hur förnyas sig celler
•
Vävnadsstamceller
Vävnadsstamcellerna förnyar vävnaderna genom att dela sig och differentiera, utvecklas, till specialiserade vävnadsceller. Till exempel blodstamceller, som finns i benmärgen, och producerar röda och vita blodkroppar samt trombocyter (blodplättar), är vävnadsstamceller. Ett annat exempel på vävnadsstamceller är tarmstamceller som differentierar både till celler som absorberar näringsämnen och till celler som utsöndrar hormoner eller slem.
Beroende på vävnaden är stamcellerna som är ansvariga för vävnadsförnyelsen antingen multipotenta, och kan bilda flera olika sorts specialiserade celler, eller unipotenta, och kan bilda bara en typ av specialiserad cell. Under individutvecklingen bildas vävnaderna av många olika typer av embryonala celler. Hos vuxna är det slutligen flera olika typer av stamceller som deltar i upprätthållandet av varje vävnads funktion och också till exempel dess blodcirkulation och stödvävnad.
Det är vävnad
•
Faq, Vanliga frågor
En stamcell är en cell som genom att förnya sig kan producera nya stamceller och differentiera, eller specialiseras, till andra sorts celler. Alla kroppens celler härstammar från stamceller. Läs mera om olika typer av stamceller.
Finns det stamceller i mig?
Jo. Utan stamcellernas ständiga förnyande av vävnadernas celler skulle människan dö inom några veckor. Vävnader som förnyas snabbt med hjälp av stamceller är bland annat huden och tarmen. Läs mera om vävnadsstamceller.
Är alla stamceller likadana?
Nej. Stamceller är olika och de skiljer sig från varande beroende på sitt ursprung och sin förmåga att differentiera, alltså förändras, till olika specialiserade celler. En del stamceller kan i embryot, och i teorin också i laboratoriet, differentiera till alla olika sorts celltyper. Vissa stamceller kan differentiera bara till en typ av cell. Läs mera om cellers plasticitet, det vill säga formbarhet. Stamceller delas in i tre huvudgrupper: embryonala st
•
Hjärtats celler förnyas under hela livet
[PRESSMEDDELANDE 2009-04-03] Forskare vid Karolinska Institutet har genom att mäta den radioaktiva isotopen kol-14 i hjärtceller kunnat visa att de nybildas under hela livet. Resultaten, som presenteras i prestigefulla vetenskapliga tidskriften Science, öppnar för möjligheten att ersätta celler som har förlorats vid hjärtinfarkt.
En vandringsmyt säger att alla celler i våra kroppar byts ut vart sjunde år. Forskningen har dock visat att vissa typer av celler byts ut varje vecka medan andra celler aldrig byts ut. För många celltyper är omsättningen fortfarande okänd. Det har exempelvis länge varit omtvistat om hjärtat består av samma celler genom hela livet eller om de nybildas, något som har betydelse för hur sjukdomar i hjärtat kan behandlas.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu visat att det sker en kontinuerlig, långsam nybildning av hjärtceller hos människan. Hos en 20-åring byts 1 procent av h