Hur tolkar vi vår
•
Kognitiv psykologi
Introduktion till kognitiv psykologi
Kognitiv psykologi är en central gren inom psykologin som fokuserar på hur vi uppfattar, bearbetar, lagrar och använder information. Genom att studera mentala processer som perception, minne, inlärning, tänkande och beslutsfattande får vi en djupare förståelse för hur människor navigerar genom vardagen.
Forskningen inom kognitiv psykologi har haft stor påverkan på flera områden, inklusive utbildning, teknologi och psykoterapi. Ett klassiskt exempel är hur kunskap om minnesprocesser har lett till bättre pedagogiska metoder och hur kognitiv beteendeterapi (KBT) har revolutionerat behandlingen av psykiska sjukdomar som depression och ångest.
Den kognitiva revolutionen
Innan kognitiv psykologi växte fram dominerades psykologin av behaviorismen, som fokuserade på observerbart beteende snarare än mentala processer. Under 1950- och 1960-talen började dock forskare ifrågasätta denna ensidiga syn.
Den så kallade ”kognitiva r
•
Vilka känslor uppstår i dig när barnen trilskas, chefen är kort i tonen, vännen glömmer att ringa upp eller din partner är trött? Och vad har detta med det åttonde budet att göra?
Jag satt en gång i ett rum med tre lärare. En fjärde medarbetare stack in huvudet genom dörren och sa: ”Stänger ni fönstret innan ni går?” Den första läraren blev ledsen och sa: ”Hon tror inte att jag klarar nånting, jag är faktiskt vuxen och välutbildad men hon behandlar mig som ett av barnen här.” Den andra läraren blev arg och sa: ”Hon tror hon är nån sorts chef, skall alltid bossa och beordra oss andra.” Den tredje läraren blev tacksam och sa: ”Så snällt att hon påminde, det är ju så pinsamt om man glömmer och vi får betala Securitas för utryckning på natten.”
De tre lärarna var i samma situation men känslorna i dem blev helt olika. Ofta tror vi att någon annan som hamnade i vår situation skulle känna precis som vi. Men det är inte alls säkert. För mellan situationen och känslan händer något – en
•
Våra politiska åsikter påverkar hur vi tolkar fakta
I webbstudien har drygt 1 000 personer från Sverige deltagit och i den har det funnits två fiktiva scenarion. Det första scenariot har handlat om invandring och kriminalitet och skickades ut under flyktingkrisen 2016 och i samma enkät fanns även frågor om en hudkräm och effekterna av den.
–Vi tror ofta att vi omvärderar våra tankesätt i ljuset av ny information. Vår forskning bekräftar att vi människor misstolkar informationen, i det här fallet om invandring, för att få den att passa vår världsbild, säger Thérese Lind, doktorand Industriell ekonomi vid Linköpings universitet.
I varje scenario fanns två delar. Den ena delen handlade om att tolka information och den andra delen visade siffror.
– De fick se två versioner, en person fick se att brottsligheten ökade och en annan fick se att den minskade, säger Thérese Lind.
Åsikter blandas med objektiv information
Personerna i studien fick även definiera sig själva som svenskar el