Hur mäts man spårvidd

  • Spårvidd franskt smalspår
  • Spårvidd järnväg finland
  • Spårvidd europa

    • •

    Spårgeometri

    Spårgeometri är en matematisk/geometrisk beskrivning av ett järnvägsspårs tredimensionella krökning horisontellt och vertikalt samt lutning mot horisontalplanet och där värdena beräknas med hänsyn till tågens hastighet.

    Innan man bygger en ny järnväg måste ett stort konstruktionsarbete ligga till grund. Några viktiga områden är fastighetsbildning (det vill säga inköp av mark för den nya järnvägen), geoteknik (att marken verkligen håller för tunga tåg i höga hastigheter), dimensionering av banunderbyggnad (bank, skärning eller tunnel) samt projektering av banöverbyggnad (spår, kontaktledning och signalsystem).

    Vid projekteringen måste spåret bestämmas i tre led (höjd- och sidled), allt med millimeterprecision. För att beräkna spårets teoretiska centrumlinjer krävs matematiska beräkningar, som kommer att begränsa hastigheten i såväl höjdled ("med- och motlut") som sidled ("kurvor"). Denna artikel om spårgeometri behandlar en del av dessa matematiska beräkningar,

    •

    Järnvägen är lika enkel som genial - stålhjul på järnspår ger minimal friktion och man kan frakta en stor massa med lite energi. Detta började man på allvar dra nytta av på 1850-talet då järnvägsbyggandet i Sverige sköt fart.

    På den här sidan kan du läsa mer om spårets konstruktion. På de andra sidorna om järnvägens uppbyggnad kan du läsa om kontaktledning, signaler, trafikeringssystem och skyltar/tavlor.

    Räler


    Räl i genomskärning. Rälerna har fått sitt utseende med ett kraftigt huvud, smalt liv och bred fot för att ge maximal stadga och motståndskraft.

    Ett järnvägsspår består av två räler. Rälsen kan vara av olika grovlek och tyngden mäts i kilo per meter. Ju tyngre räls, desto tyngre och snabbare tåg tål den (om banunderbyggnaden också är god). Vanliga vikter är 43, 50 och 60 kg/m. Sidospår har ofta lättare/klenare räls. Från början tillverkades rälerna av järn (därav namnet järnväg), men i slutet av 1800-talet gick man över till räler av stål.

    Rälerna var i järnvägen

    •

                          

     

     

     

    . Järnvägar som har en spårvidd på 1435 mm (4 fot 8½"                           tum engelskt mått).
    .     Järnvägar som har större spårvidd än 1435 mm.
    .    Järnvägar som har mindre spårvidd än 1435 mm.

     
    de engelska och tyska gruvdistrikten hade redan på 1500-talet spårsträngar av trä lagts ut i vägarna för underlättande av fordonens framförande.

         Omkring 1620 fanns det i Newcastles gruvdistrikt spårsträngar nedsänkta i vägplanet och utlagda på tv&au