Hur länge ropar göken
•
Göken lägger ägg i andras bon
Göken, Cuculus canorus, är svår att se, men dess rop är känt för många. Lätet börjar höras i maj och fortsätter ända fram till juli. När göken är upptagen med att gala kan man tyst försöka närma sig den. Att få den inom synhåll är svårt, men inte omöjligt.
Förr i tiden trodde man att man att göken kunde hjälpa en att spå i framtiden. Beroende på i vilket vädersträck man hörde gökens läte om våren berättade det hur året skulle bli. Södergök är dödergök, västergök är bästergök, östergök är tröstergök och norrgök är sorggök.
Göken förekommer i hela Finland. Göken ruvar inte själv, utan lägger sina ägg i andra fåglars bon. Rödstjärten fungerar ofta som gökungarnas fosterförälder. Hongöken är alltid specialiserad på en viss värdart och färgen på gökens ägg påminner om värdartens ägg. När gökungen har kläckts knuffar den ut värdartens ägg eller ungar ur boet så att den skall få fosterförälderns uppmärksamhet helt för sig själv.
Kännetecken:
Göken är gr
•
Gök (Cuculus canorus)
Man brukar på fackspråk säga att göken är en boparasit. När väl gökhonan har lagt sitt ägg hos värdfågeln (och svalt ett av värdfågelparets egna ägg för att äggens antal inte ska avslöja hennes tilltag) ser hon aldrig mer sin avkomma. Det är istället småfågelparet som tar hand om gökungen och matar den medan den först tränger ut de andra äggen och ungarna ur boet och sedan växer sig större och större i ensamt majestät.
Gökungen växer alltså upp utan att någonsin ha träffat vare sig sin biologiska mor eller far. Det är fascinerande att tänka sig att den ändå vet hur den ska göra när den framåt hösten flyttar ner till alla gökars vinterkvarter nära ekvatorn i Afrika. Då har gökföräldrarna sedan länge gett sig av söderut.
Varje gökhona kan lägga 10-20 ägg, ett i varje småfågelsbo, och alltid hos samma värdfågelart. Olika gökhonor är alltså specialiserade på olika värdarter och lägger ägg som i mönster och färg stämmer väl överens med värdartens ägg. D
•
Gök
- För andra betydelser, se Gök (olika betydelser).
Gök (Cuculus canorus) är en fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar.[2] Den är främst känd för sitt lockläte och för att den lägger sina ägg i andra fåglars bo, så kallad häckningsparasitism.
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Göken är en medelstor, slank fågel med lång rundad stjärt och spetsiga vingar. Den är 32–36 centimeter lång. Honan är oftast något mindre än hanen. Vingspannet är mellan 54 och 60 centimeter och vikten upp till 160 gram. Den påminner i flykten om en liten falk eller en sparvhök. När den sitter, ofta helt öppet på stolpar och dylikt, hänger den ofta med vingarna under kroppen medan den lyfter stjärten.
På ovansidan, samt på hals och bröst är hanen blågrå med brungrå vingar. Stjärtpennorna är svarta med vita spetsar och vita småfläckar. Nedre delen av bröstet, buken och kroppssidorna är vitaktiga med svartgrå tvärband. Honan har växlande färg. Ibland liknar den hanne